När jag tidigare idag åkte hem från vårdcentralen och efter att ha utarmat mina sista krafter på ett apoteksbesök. Då kände jag inte mycket glädje och tacksamhet över livet😉.
Det finns naturligtvis så mycket kärlek, mys och underbara stunder men när man är sådär konstanttrött och nedbruten då är det det jobbiga som lyser starkast.
Tänkte då i min stilla uppgivenhet att fy fan för småbarns åren. Att vara förälder är fan galent tungt. Hur mycket man än älskar sina barn. Tycker att jag är en ganska stark person som ror det mesta i hamn men inte på detta område och alla glada pigga föräldrar som aldrig klagar får en vilja spy.
Senaste 2 åren har jag varit gravid med en förstoppning från helvetet som resulterade i extremt magont, på detta yrsel och en Sigge som var ett ganska otåligt barn och inte kunde ta sig fram förän vid 14 månader. Sen började Sigge dagis och från att varit ett friskt barn kom sjukdommarna.
Jalle kom äntligen men då fick han rs-virus samtidigt som jag influensa med bihåleinflammation från helvetet. Sen var vi sjuka i öroninflammationer, spruken tumhinna, förkylningar och nån mer bihålsinflamation på det.
Sommaren var det lite lugn och ro, bortsett från denna totala avsaknad av att känna sig utsövd.
Vad jag minns var hösten rätt lugn. Bara en liten blindtarmsoperation för mig. Sen hade vi Thailand som var trivsam förutom lite febertoppar på Jajje och lite magsjuka på Sigge och Danne.
Kom hem och hade ett långt otrevligt strömavbrott med kombon magsjuka och jetlag. Sen har det nog varit nån sjuka på nån av oss hela tiden. Och där är vi nu. Man blir liksom lite less.
Då vet jag mycket väl medveten att jag ändå har rätt snälla och förhållande vis lätta barn och många med värre öden och motgångar. Där av känner jag modet falna och känslan att man är klen.
Men efter en långsoving för min del här på dagen är jag på bättre mod. Hade tänkt ut och gå med barnen. D har ju lite vänner här och ska försöka spela nördspel😀. Men det var så snöigt så Sigge och jag gjorde en vitkladdkaka istället. Kul när han är i ålder att baka faktiskt går bra.
Jajjes besök på VC gick iallafall fint. Han är verkligen en cooling. Sitter som ett ljus vid öronkollen och blodprovet. Visade iallafall inget på snabbsänka och bra syresättning. Men lite röd i båda öronen. Så utlåtande slemig av förkylningsviruset och fick pencillin mot öronen. Men pencillin tagning är ju en annan historia. Förra gången gapade han och bara svalde. Denna gång en tvåmansfight att överhuvudtaget få upp munnen. Och hur långt jag än trycker ner sprutan lyckas han spota ut det, hopplöst!!
Nog från bitter fittan!!
/A
Kommentera