Jag funderar i mitt stilla sinne. Hur orkar alla som har småbarn?? Jag är ingen morgonmänniska och ioför sig ingen kvällsmänniska heller. Men att ALDRIG få sova ut går mig på nerverna. Har inga problem att bli väkt 6:30. Men 5:20 är inte humant. Ändå går jag och lägger mig 22 varje kväll vardag som helg. Ibland om man gör nåt kul och stannar uppe får man ju sota rejällt med zombie trötthet, att vara trött är mitt värsta tillstånd.
Imorse såg det ut såhär. Och jag var själv med barnen. En bra natt men tung morgon. 4 kom Sigge och kröp ner i sängen somnade om direkt så inga konstigheter. Jalle vråla runt 5:20 och jag la mig brevid på madrassen men inga tecken på att somna om. 5:50 fick jag nog och prova ge han morgonflaskan i hans säng gick in och la mig med Sigge när han åt. Somna nästan om tills Jalle ätit upp och singnalerade att "jag ska inte sova mer" då vakna Sigge också och jaha bara att kliva upp. Så kliva upp gör jag aldrig innan 6:30 men vaken är jag nästan alltid från 5-5:30. Det tar kål på mig. Får nog börja lägga mig med barnen en gång i veckan för att återladda eller sova en natt i källaren. Är nog enda sättet att få sova.
Båda barnen somnar ju bra på kvällen och man har sin vuxentid. Lägga dom senare känns inte värt, men läste att det som kan göra att barn sover längre kan vara att lägga dom tidigare. Hm kanske värt att prova flytta middagen till 17 och läggning till 18:30.
Önskar jag vore sjukt morgonpigg!!
Idag ska jag ringa och boka spiralinsättning😀. Känner att två små barn är alldeles tillräckligt😂😂.
/A
Kommentera